De flesta vietnameser tillhör ingen organiserad religion men dyrkar sina förfäder och besöker pagoder och tempel. Buddhismen är störst, katolikerna är många, och i söder finns de inhemska religionerna Cao Dai och Hoa Hao.
Religionen i Vietnam är en blandning. De flesta vietnameser är inte medlemmar i något trossamfund, men nästan alla har ett förfädersaltare hemma, och pagoder och tempel är fulla under Tet och vid fullmåne. Den traditionella grunden kallas tam giáo, «de tre lärorna»: mahayanabuddhism, konfucianism och taoism, sammanvävda med folktro. Bland de organiserade religionerna är buddhismen störst, följd av katolicismen. I söder finns dessutom två religioner som uppstod i Vietnam på 1900-talet, Cao Dai och Hoa Hao, och längs kusten lever cham-folket med hinduism och islam.
För dig som besöker landet betyder det att templen är levande platser, inte museer. Här får du förklaringen till vad du ser och var du ser det bäst. De vackraste enskilda pagoderna har en egen genomgång i guiden till pagoder som är värda en omväg.
Religionerna i Vietnam i siffror
Den officiella statistiken räknar bara medlemmar i trossamfund som staten har godkänt, så folktron och förfäderskulten syns inte alls. Enligt regeringens religionskommitté (2023) ser fördelningen ut så här:
| Religion | Andel av befolkningen | Där du märker den mest |
|---|---|---|
| Buddhism | ca 13 % | Hela landet; theravada bland khmererna i Mekongdeltat |
| Katolicism | ca 7 % | Hanoi, Ninh Binh (Phat Diem) och Saigon |
| Hoa Hao | ca 1,4 % | Mekongdeltat, särskilt An Giang |
| Protestantism | ca 1 % | Spridda små församlingar; kom först till Da Nang |
| Cao Dai | ca 1 % | Tây Ninh och södra Vietnam |
| Hinduism, islam, bahai | under 0,2 % tillsammans | Cham-byar längs kusten och kring Chau Doc |
Resten – en klar majoritet – räknas som «utan religion», men det betyder sällan att de inte tror. Folktron med förfäder, gudinnor och skyddsandar har fått ett uppsving sedan 1980-talet. Vietnams grundlag skyddar religionsfriheten i artikel 24, samtidigt som staten har en stark roll i att godkänna och övervaka trossamfunden.
Förfäderskulten och folktron i Vietnam
Det mest spridda religiösa inslaget i Vietnam syns inte i någon statistik. I nästan varje hem, butik och restaurang står ett altare med fotografier av avlidna släktingar, rökelse, frukt och ibland ett glas vatten eller en kopp te. Familjen tänder rökelse och ber förfäderna om skydd, och vid Tet och på dödsdagar lagas mat till dem. Du ser också små altaren på trottoaren för jordguden och för rikedomens gud.
En annan levande tradition är dyrkan av modergudinnorna (Đạo Mẫu). Ritualerna med musik och sång skrevs in på Unescos lista över immateriellt kulturarv i december 2016. Templen för gudinnorna kallas ofta đền eller phủ, och de är fulla av färgglada statyer och offergåvor.
Chùa, đền och đình: skillnaden på skyltarna En chùa är en buddhistisk pagod med Buddhastatyer. Ett đền är ett tempel för en hjälte, en gudinna eller en ande, till exempel Ngoc Son i Hanoi. Ett đình är byns gemensamma hus för skyddsanden och för möten. Ett văn miếu är ett konfucianskt tempel.
Buddhismen i Vietnam: pagoderna och zentraditionen
Buddhismen nådde Vietnam sjövägen från Indien redan runt år 100 e.Kr. och kom senare också via Kina. Vietnameserna följer i huvudsak mahayana, med Quan Am – barmhärtighetens bodhisattva, ofta som en vit kvinnogestalt – som en av de mest dyrkade figurerna. Under Tran-dynastin på 1200-talet grundade kungarna en egen vietnamesisk zentradition, Truc Lam, i bergen vid Yen Tu. Unesco skrev in platserna som världsarv 2025, och de är fortfarande pilgrimsmål.
Bland khmererna i Mekongdeltat är buddhismen i stället theravada, och deras pagoder med branta tak och guldspiror ser helt annorlunda ut än de vietnamesiska. Du hittar dem kring Tra Vinh och Soc Trang – mer i guiden till Mekongdeltat.
Några av de buddhistiska platser som oftast besöks:
- Tran Quoc-pagoden på en ö i Västra sjön, Hanois äldsta buddhistiska tempel, flyttad till sin nuvarande plats 1615. Fritt inträde, öppet ungefär 07.30–11.30 och 13.30–18.00. Mer i guiden till Västra sjön och Tay Ho.
- Parfympagoden (Chùa Hương) söder om Hanoi, en grottpagod som du når med roddbåt och linbana. Festivalen 2026 pågick 18 februari–11 maj och samlar enorma mängder pilgrimer.
- Bai Dinh i Ninh Binh, ett av landets största tempelområden, byggt i etapper 2003–2010. Själva området är gratis; elbilen tur och retur kostar 150 000 dong (2026).
- Thien Mu vid Parfymfloden i Hue, grundad 1601 på order av Nguyen Hoang, med sitt sjuvåningstorn som har blivit stadens symbol.
- Linh Ung-pagoden på Son Tra-halvön i Da Nang, med en stor vit Quan Am-staty mot havet.
Konfucianism och taoism: Litteraturtemplet och templen i Hanoi
Konfucianismen är mindre en religion än en ordning för familj, stat och utbildning, men den har sina tempel. Det viktigaste är Litteraturtemplet (Văn Miếu) i Hanoi från 1070, tillägnat Konfucius, med stentavlor över dem som klarade de kejserliga ämbetsexamina. Det har öppet 08.00–17.00 alla dagar, och inträdet är 70 000 dong (ungefär 27 kronor) enligt templets egen sida; barn under 16 år går gratis. Det beskrivs närmare bland sevärdheterna i Hanoi.
Taoismen lever mest vidare i folktron och i templen för andar och odödliga. Ngoc Son-templet på ön i Hoan Kiem-sjön är ett exempel: där dyrkas bland andra krigshjälten Tran Hung Dao, som slog tillbaka mongolerna, och inträdet är 30 000–50 000 dong (kontrollera i kassan). I Ho Chi Minh-staden är Jadekejsarens pagod (Chùa Ngọc Hoàng) från början av 1900-talet ett rökelsefyllt taoistiskt tempel.
Kinesiska föreningshus och havsgudinnan i Hoi An och Cholon
Kinesiska invandrare har i århundraden byggt föreningshus som också är tempel, ofta tillägnade havsgudinnan Thien Hau, som skyddar sjömän och köpmän. I Saigons kinesiska kvarter ligger Thien Hau-templet från omkring 1760, med en röd port, en gård och altaret längst in; se guiden till Cholon och Thien Hau-templet. I Hoi An finns flera föreningshus längs huvudgatorna i gamla stan, och flera av dem kan du välja med biljetten till gamla stan (80 000 eller 120 000 dong).
Kristendomen i Vietnam: katedraler och kyrkor
Katolicismen kom med portugisiska och spanska missionärer på 1500-talet och fick fäste först med jesuiterna under 1600-talet. I dag är omkring sju procent av befolkningen katoliker. I folkräkningen 2019 var katolikerna till och med fler än de registrerade buddhisterna, medan religionskommitténs siffror för 2023 visar fler buddhister – talen beror helt på hur medlemskap räknas. Protestantismen kom till Da Nang 1911 med en kanadensisk missionär.
- S:t Josefs katedral i Hanoi, en nygotisk kyrka från slutet av 1800-talet väster om Hoan Kiem-sjön.
- Phat Diem-katedralen i provinsen Ninh Binh. Inträdet är fritt enligt provinsens prislista.
- Notre-Dame-katedralen i Saigon håller fortfarande på att restaureras. Gudstjänster hålls, men något turisttillträde har inte annonserats.
Cao Dai och Hoa Hao: Vietnams egna religioner
Cao Dai grundades 1926 i Tây Ninh och förenar inslag från buddhism, taoism, konfucianism och kristendom. Bland de andliga gestalter som läran räknar med finns Buddha, Laozi, Konfucius och Jesus, och symbolen är det gudomliga ögat. Huvudtemplet, Heliga stolen (Tòa Thánh Tây Ninh), ligger ungefär 100 kilometer nordväst om Ho Chi Minh-staden. Det byggdes mellan 1936 och 1947 och är 97,5 meter långt, med två torn och ett färgstarkt inre i nio nivåer. Templet är både en arbetande helgedom och ett vanligt utflyktsmål från Saigon, ofta kombinerat med Cu Chi-tunnlarna eller berget Ba Den – se guiden till Tay Ninh och Cao Dai-templet.
Hoa Hao är en reformbuddhistisk rörelse som grundades 1939 av Huynh Phu So i byn Hoa Hao i dagens An Giang. Den undviker påkostade ritualer och tempel, har ingen munkorden och lär ut bön i hemmet. Därför ser du den sällan som turist, men den är stark i Mekongdeltat.
Cham-templen: hinduism och islam längs kusten
Champas religion var en form av hinduism med Shiva som främsta gud. Unesco beskriver hur templen i My Son byggdes från 300- till 1200-talet; i dag är de ruiner, men cham-folket utövar fortfarande sin religion vid andra torn. Po Nagar i Nha Trang, grundat före år 781 och tillägnat landets gudinna Yan Po Nagar, är fortfarande en plats för bön, både för cham och för vietnameser. Bland chamerna finns också muslimer, främst i trakten kring Phan Rang och i byar kring Chau Doc i Mekongdeltat.
Så besöker du tempel och pagoder i Vietnam
Templen är öppna för alla, och de flesta tar inget inträde. Några enkla regler gäller överallt:
- Klädsel: täck axlar och knän. Det krävs uttryckligen på flera ställen, till exempel vid Bich Dong i Ninh Binh. Detaljerna står i guiden om klädkod i tempel och pagoder.
- Skor: ta av dem där andra gör det, särskilt i salar med mattor eller där det står skor vid tröskeln.
- Altaren och munkar: rör inte statyerna eller offergåvorna, peka inte med fötterna mot altaret och fråga innan du fotograferar människor som ber.
- Donationer: en liten slant i lådan uppskattas, men ingen förväntar sig mer.
Vill du se templen när de är som mest levande, åk vid fullmåne och nymåne eller kring Tet, när familjerna kommer med offergåvor – men räkna då med trängsel. Tet 2027 infaller lördagen den 6 februari, och hur högtiden påverkar resan står i guiden till Tet, vietnamesiskt nyår. Hur religionen hänger ihop med landets historia beskrivs i Vietnams historia i korthet.
Vanliga frågor
Vilken religion har Vietnam?
Ingen enskild. De flesta vietnameser tillhör inget trossamfund men praktiserar förfäderskult och folktro. Bland de organiserade religionerna är buddhismen störst med omkring 13 procent, följd av katolicismen med omkring 7 procent.
Är Vietnam ett buddhistiskt land?
Delvis. Mahayanabuddhismen har präglat landet i nästan två årtusenden och pagoderna finns överallt, men den blandas med konfucianism, taoism och folktro. Bara en mindre del av befolkningen är registrerade buddhister.
Vad är Cao Dai?
Cao Dai är en religion som grundades i Vietnam 1926 och förenar inslag från buddhism, taoism, konfucianism och kristendom. Huvudtemplet ligger i Tây Ninh, ungefär 100 kilometer nordväst om Ho Chi Minh-staden, och är ett vanligt utflyktsmål.
Hur ska man vara klädd i ett tempel i Vietnam?
Täck axlar och knän och ta av hatten. Ta av skorna där andra gör det. Shorts och linnen kan göra att du inte släpps in på vissa platser.
Finns det många kristna i Vietnam?
Ja, katolikerna är omkring 7 procent av befolkningen enligt religionskommitténs siffror för 2023. Katolicismen kom med missionärer på 1500- och 1600-talet. Protestanterna är omkring 1 procent.
Kostar det inträde till pagoderna i Vietnam?
Oftast inte. De flesta pagoder är gratis, men vissa tempel tar en liten avgift, till exempel Litteraturtemplet i Hanoi (70 000 dong) och Ngoc Son-templet (30 000–50 000 dong). Extra tjänster som elbil eller linbana kostar.